Så har Linda äntligen fått ett par av sina stora drömmar uppfyllda! I lördags var vi på Flyinge och hon fick träffa sin stora idol Piia Pantsu (och Fredrik Jönsson...) och rida ett träningspass för henne. Det hela var en vinst från en tävling på Falsterbo Horse Show från i somras där man skulle skriva en motivering varför man ville vinna en träning i hoppning, dressyr eller terräng för någon av sina idoler. Linda krafsade ner något ganska hastigt och glömde nog bort det hela ända tills det dök upp ett mail:
"Grattis du har vunnit!" och det visade sig att hon var en av åtta utvalda.
Alltså anlände vi till Flyinge och efter en lååång väntan (vi kom i alldeles för god tid) så var det dags för samling och genomgång av allas fälttävlanserfarenhet. Av åtta deltagare var det bara Linda och en tjej till som red ponny. De andra hade stora hästar och samtliga hade ridit terräng innan på varierande nivå upp till Msv. Ponnytjejerna sneglade lite nervöst på varandra när de gick för att lasta av och brodda sina hästar.
De fick börja med att värma upp på en stor utebana med några fasta hinder i form av stockar, en bank och olika gravar. Jelina var inte jätteframåt - hon såg nog detta som vanlig banhoppning - men när de efter en stund fick hoppa både upp och ner för banken vaknade hon en aning och Linda fick beröm för att Jelina litade på henne så mycket. De flesta andra fick ganska många stopp på samtliga hinder...
Efter banken delades gänget upp i två grupper, ponnyerna och unghästarna i en och de andra fyra i en. Piia och Fredrik tog sig an varsin grupp och till Lindas glädje blev det Piia som blev hennes instruktör. Sen bar det ut på den "riktiga" terrängbanan och då vaknade Jelina!!
I två timmar fick de sen hoppa allt från trappor, vattenhinder, upphopp och ett jättestort nedhopp. Jag blundade emellanåt måste jag säga, men Linda strålade och tvekade inte ett dugg fast ett par av tjejerna i Fredriks grupp åkte av i trappan. Det största hindret var som sagt nedhoppet över en stock som var upp emot en meter och bakom den ett nedhopp på en meter till. "Hon är otroligt balanserad och hinderklok!" tyckte Piia om Jelina.
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att de skulle klara alla svårigheterna men med Piias lotsning och förmåga att se vad varje ekipages nivå låg så kom alla ryttare och hästar nöjda men otroligt trötta i mål för att bjudas på fika. Efter det fick de titta på när Piia och Fredrik tränade några av sina hästar i ridhuset vilket var uppskattat och många tips snappades nog upp.
Efter detta har Linda ännu mer bestämt sig för att ta fälttävlanskort och åka ut och tävla. Jag har tidigare haft en del argument emot, men efter att Piia lugnt konstaterat när Jelina landade efter ett perfekt nedhopp: "Detta var ett Msv-hinder för ponnyfälttävlan!", ja, då föll de flesta argumenten.
Sen föll även mina invändningar om att de nog fick bli bättre på dressyr först, när jag fick se vår guldklimp med en leende Linda på ryggen träna bakdelsvändningar, med en form och schvung jag aldrig sett hos henne, på dressyrträningen i veckan.
Tyvärr finns inga bilder från terrängäventyret eftersom batterierna i kameran oturligt nog tog slut! Retfullt kanske, men känslan och pirret i magen finns kvar i alla fall hos mig, och säkert hos Linda med!
/Anna
Årets hubertusjakt med Albo Ridklubb. Full fart i vattnet på stranden!
Och lika full fart på upploppet!
